Älgjakten

Älgjakten är den dominerande jaktformen i Sverige. I Sverige jagar ungefär 4 procent av befolkningen och 8 procent av den manliga delen av befolkningen. Det blir sammantaget omkring 300 000 jägare och av dessa jagar omkring 275 000 älg.

Varje år skjuts mellan 80 000-100 000 älgar i Sverige. Jämtland är det län där flest älgar skjuts, omkring 15 000 per år. Jämtland, Västerbotten och Norrbotten är de i särklass största älgjaktslänen, här skjuts nära hälften av landets älgar - omkring 40 000 stycken. I andra län skjuts från några hundra upp till omkring 7000.

Störst intresse för älgjakten finns dock i Arjeplog i Lappland, där löser nästan var fjärde invånare jaktkort. I medel finns det omkring 1 100 aktiva jägare i en normal landsbygdskommun. Flest aktiva jägare i en landsbygdskommun finns i Kiruna där omkring 2 700 invånare löser jaktkort.

I Sverige finns omkring 250 000-350 000 älgar. Från att ha varit nästan utrotad och fridlyst på 1800-talet ökade antalet älgar i Sverige stadigt för att sedan få sin största tillväxt under 1970-talet. På 1920- och 1930-talet var antalet fällda älgar mindre än 10 000 om året. Fram till mitten av 1970-talet var antalet fällda älgar per år färre än 50 000.

Tjälknul, en norrländsk maträtt som uppfanns när en man misslyckades med att följa sin hustrus instruktioner.

Från 1976-1982 tredubblades konsumtionen av älgkött i de svenska hushållen. Många levde nästan helt på älgkött. Rekordåret 1982 nedlades hela 174 741 älgar. Sedan rekordåren på 1980-talet har älgstammen nu halverats.

Älgjakten var grunden i ekonomin

Älgjakten är antagligen orsaken till att det bor människor i Norrland. Nästan alla hällmålningar, som ofta föreställer just älgar, har funnits i ett bälte över Jämtland, norra Ångermanland och Västerbotten.

Området var det sista i Europa som blev fritt från inlandsisen. Här finns förutom hällmålningar också mängder av fångstgropar där älgar tros ha fångats. Än idag, tusentals år senare, tenderar älgarna att gå efter samma stråk som när fångstgroparna byggdes.

Nämforsen: Hällmålningar på älgar, jägare och en båt.

Dåtidens jägare anses ha levt som en självförsörjande grupp, ett så kallat band, på omkring 25 till 100 människor vilka bodde tillsammans och oftast var besläktade eller besvågrade med varandra. Jägargrupperna präglades av social jämlikhet och ledarskapsroller var informella och utgick ifrån kompetens för konkreta arbetsuppgifter.

Modern älgjakt

Vid modern jakt på älg är älgjägarna oftast organiserade i jaktlag på mellan 5-25 personer. Jaktlagen leds av en jaktledare som ansvarar för att gruppens säkerhet och att bestämmelserna följs.

Samma kaliber, 30-06, men tre olika vikt på kulorna:
13 gram, 11,7 gram och 14,3 gram.

Nu för tiden får endast kulvapen av klass 1 användas vid älgjakt och kulorna måste ha en anslagsenergi på minst 2 000 Joule när de träffar på 100 meters håll, eller på minst 2 700 Joule om kulan väger mindre än 10 gram. Liksom vid annan jakt med kulvapen på större vilt gäller att ammunitionen måste vara av halvmantlad det vill säga av expanderande typ.

Det nya älgjaktssystemet

I det nya systemet som införts fastslås att älgjakten skall vara produktionsbaserad, och med det menas att de älgar som fälls inom ett område skall stå i proportion till hur många älgar som den marken producerar.

Organiseringen av älgjakten är indelad i tre delar: Älgskötselområde, Licensområde och Oregistrerad mark.

Kartan visar Strömsund-Sollefteå älgförvaltningsområde. Området sträcker sig längs älvarna vilka anses bestämma gränserna för en egen älgstam.

Älgskötselområde är ett jaktområde med tillräcklig storlek för att bära en egen älgstam. Älgstammens skötsel är fastställd i en skötselplan som är godkänd av länsstyrelsen och älgjakten sker där utan licens. Vanligtvis omfattar ett älgskötselområde en så stor yta att många jaktlag jagar där.

Den nya typen av licensområden skall enligt jaktlagstiftningen klara av att beskattas med minst en årskalv per år. Det innebär att området ofta måste vara omkring 100 hektar och alltså kan ägas av en eller flera privatpersoner som jagar där själva.

Oregistrerad mark är den mark som inte är registrerad hos länsstyrelsen för älgjakt. Här får man bara skjuta älgkalvar och bara de första fem dagarna av älgjakten, eller under den tid som den lokala länsstyrelsen har beslutat om. Jakten sker utan licenstilldelning och ett fritt antal årskalvar får fällas.

JAKTEN I JÄMTLAND OCH VÄSTERNORRLAND 2015
Licensområden och älgskötselområden: 7 september-25 september samt 10 oktober-31 januari.
Oregistrerad mark: 7 september-11 september.

Julen en uråldrig tradition

Julen (ursprungligen Jolen) är en mycket gammal tradition och ordet förekommer endast i de germanska språken. Till skillnad från det västeuropeiska "Christmas", vilket betyder Kristusmässa, åsyftas med Julen en cyklisk världsbild där året liksom livet är ett hjul. När det gamla året dör föds det nya året. Denna förlossning sker vid den mörkaste midvinter, då vindarna och björkarna skriker i naturens förlossningssmärtor.

Julens gud Jolner

Seden som skulle vidmakthållas under den ursprungliga Julen var Midvinterblotet, en festmåltid vid tiden för vintersolståndet för att hedra gudarna och därmed förfäderna. Samtidigt var festen i samklang med naturens krav eftersom en stor del av djuren faktiskt var tvungna att slaktas och ätas upp när vintern kom på grund av brist på föda för både folk och fä.

Jolner var guden som vakade över Midvinterblotet, och var ett av många namn på Oden - eller Wotan som han också kallas. Den främsta symbolen för Julen var Odens spjut, som skulle fästas i toppen av julgranen eller intill grankvistar utomhus.

Efter kristendomens införande byttes Odens spjut ut mot Betlehems stjärna (hos de mest hängivet religiösa i form av den judiska Davidsstjärnan), vilken skulle symbolisera vägen till att finna Jesus, och Jesus världsherravälde över jorden.

Skänka gåvor till tomten?

I den gamla traditionen kom inte tomten med gåvor, istället skulle gåvorna skänkas till tomten - så att han inte skulle hitta på jäkelskap för människorna. Genom att ge gåvor till tomten "köpte" man hans beskydd i framtiden.

Julklapparna kom istället Julbocken med, och ofta endast i form av en vedklabbe som brutalt kastades in genom dörren med ett argt eller snällt meddelande ristat i runskrift till den mottagande familjen. Ofta var meddelandet ett rim eller en gåta så att mottagarna skulle kunna gissa vem julklappen var ifrån.

När de kristna prästerna tog över förbjöd de först tomten, eftersom prästerna tolkade bibeln så att tomten var ond. Exempelvis varnade den Heliga Birgitta det svenska folket för att alliera sig med den rebelliske tomten som vägrade att underkasta sig Jehovas makt.

Tomtens ideologi å andra sidan gick ut på att det är bäst att ha det som det alltid varit, och tomten hatade därför alla förändringar, och ansåg att det var rätt att hämnas på de som störde ens frid med nya moderna påfund.

Julen blir en kristen högtid

Eftersom festen kring vintersolståndet var många folks (och i synnerhet nordbornas) främsta högtid var den svår att avskaffa, och kyrkan bestämde sig därför för att acceptera vissa av traditionerna och baka in dem i den kristna religionens traditioner. Därför bestämdes det att Jesus skulle vara född på Julen, trots att han innan ansågs ha fötts på sommaren.

Folket fick fortsätta sina uråldriga traditioner, så länge de firade Julen till Jesus ära och inte Odens, och bytte ut spjutet som symbol för livskampen mot Betlehems stjärna som symbol för Jesus globala världsrike. En stjärna som idag återfinns på vårt nya "hemlands" flagga, EU-flaggan - samt även på USA:s, Kinas och flera andra länders flaggor.

Det var först för drygt 100 år sedan som tomten började komma med julklapparna. Detta efter att den ursprunglige gårdstomten kombinerats med det kristna helgonet Santa Claus, som var känd för att skänka presenter till fattiga barn. Den nya tomtiga Santa Claus visade sig dock vara något av en rebell som i första hand skänkte sina julklappar till rika barn.

Äppelodling i Fjällsjö

Äppeltest Fem olika sorters äppelträd har planterats i Backe och en testvinnare har korats.

På Granngårdens vårmarknad 2012 inhandlades fem olika sorters äppelträd. Inköpspriset var 325 kr stycket. Samtliga äppelträd skulle enligt försäljaren "funka" i Backe. Nu, drygt 2 år senare, är det intressant att utvärdera de olika sorterna.

De träd som burit frukt är Rödluvan (under 2013) och Sävstaholm (under 2014). Träden sattes ut våren 2012.

Sävstaholm

Testvinnaren. Äppelträdet bar så pass rikligt med frukt nu under 2014 att en del äpplen fick plockas bort i förtid eftersom grenarna böjdes.

Mycket friskt och härdigt: ingen form av skador har kunnat observeras. Äpplena smakar sött och gott den 1 september 2014. Värt att notera är att äpplena fick hänga kvar ytterligare en tid innan det blev risk för att de skulle frysa sönder.

Sävstaholm. Fotografi taget 1 september 2014.

Sävstaholm.

Sävstaholm. Äppelträdet är friskt och välmående.

Sävstaholm härstammar från Säfstaholms slott i Vingåker. Äppelsorten skapades på 1830-talet och moderträdet står fortfarande kvar i Vingåker, där det sedan 1921 är fridlyst och skyddat enligt lag. Sävstaholm anses vara en utmärkt pollenlämnare

Rödluvan

Bar mycket välsmakande frukt första året, hösten 2012, men har sedan dess blivit skadat av vad som misstänks vara köld. Trädet lever dock.

Rödluvan är Jämtlands landsskapsäpple.

Rödluvan är en äppelsort som under 2005 utsågs till landskapsäpple för Jämtland. Äpplet är en korsning av det kanadensiska äpplet Lobo och det ryska äpplet Barhatnoe.

Rödluvan hårt angripet.

Transparente Blanche

Äppelträdet växer extremt frodigt och har den tjockaste stammen av samtliga träd. Transparente Blanche är det härdigaste av samtliga testade äppelträd och uppvisar ingen form av frostskador eller dylikt. Det har dock inte burit någon frukt hitintills, utan trädet verkar just nu lägga all kraft på att växa sig starkt.

Transparante Blanche.

Transparente Blanche har utsetts till landskapsäpple för Västerbotten. Även Transparente Blanche anses som en utmärkt pollenlämnare och används ofta för att pollinera andra äppelsorter.

Transparante Blanche växer frodigt.

Samtliga äppelträd var angripna av bladlöss, något som lockat myror och getingar till äppelträden där de tycktes kalasa på skadeinsekterna.

Myror hjälper äppelträdet mot bladlössen.

Silva

Detta träd blev hårt ansatt redan från början. Trädet började bli sjukt våren 2013. Vid en närmare undersökning visade det sig att en insekt borrat in sig i stammen och byggt någon form av rede, ungefär 20 centimeter från marknivån. Därefter dog allting ovanför angreppspunkten. Roten levde dock och hösten 2013 växte ett årsskott från roten. Under 2014 verkar hela trädet ha dött, även roten.

Silva.

Silva har utsetts till landskapsäpple för Norrbotten. Äppelträdet är svagt till medelstarkt växande, härdigt och motståndskraftigt mot sjukdomar.

Silva är Norrbottens landsskapsäpple.

Alice

Äppelträdet tycks vara hårt ansatt av köld. De smalare grenarna har frusit sönder två år i rad, även om bladen på trädet växer frodigt under sommarperioden.

Alice.

Alice är en svensk äppelsort och har funnits sedan 1960-talet. Äppelträdet kan vara en bubblare som förhoppningsvis kommer att märkas mer då roten på trädet vuxit sig stark. Trädet har inte burit någon frukt hitintills.

Alice är en gammal svensk äppelsort.

Pröva att ympa

Enligt vad jag kunnat läsa mig till så ska det på vintern gå att ta ympskott från äppelträd, för att lägga skotten i dvala i jordkällare. I vår ska jag pröva att ympa in Sävstaholm-skott på två fullvuxna paradisäppelträd. En ny rot att ympa på sägs även kunna drivas upp från kärnor från paradisäppelträd.

Paradisäpplen.

När kommer egentligen Transparente Blanche att bära frukt, kommer de köldskadade träden att klara sig? Och kommer ympningen att lyckas?

Nästa uppdatering om läget sker hösten 2015 - Följ den spännande utvecklingen på Fjällsjö Nyheter.

Robin Palmblad