Nytt kuppförsök i Venezuela

Torgmöte utsåg ny president som erkänns av USA. Det senaste kuppförsöket i Venezuela är en konsekvens av det mångkulturella samhället, där etniska grupper ersatt den gamla klassindelningen. Resultatet är kulturella skillnader mellan rika och fattiga som inte kan överbryggas.

USA och många andra stora länder i Amerika har erkänt Venezuelas talman Juan Guaido som ny laglig president i Venezuela. Detta efter att Guaido utropat sig själv till president på ett torg.

Venezuelas folkvalde president Nicolas Maduro och militären motsätter sig kuppen. Maduro valdes som president senast 2018 med hela 68 procent av rösterna, men Guaido har majoritet i parlamentet. Parlamentet är delat mellan Guaidos "demokrater" som har två tredjedelar av platserna, och Maduros "patrioter" som har en tredjedel.

Den stora skillnaden är ett resultat av att parlamentets valsystem ger slagsida åt vinnaren, i verkligheten stöddes Guaidos "demokrater" av 56 procent av de 70 procent som röstade, alltså 39 procent av väljarna, medan Maduros "patrioter" stöddes av 29 procent. Det finns även en etnisk dimension i politiken, där "demokraterna" är mer vita, och "patrioterna" är mer färgade.

Viktigt i sammanhanget är också att parlamentet inte har laglig rätt att avsätta eller välja en ny president, och att det tidigare "patriotiska" parlamentet uppfinningsrikt skapade ett nytt alternativt parlament innan det lämnade över makten åt "demokraterna".

USA byter ut folkvalda ledare i Sydamerika

Det senaste kuppförsöket i Venezuela är en del av en större händelse av kedja där USA byter ut folkvalda vänsterledare i Sydamerika med sina egna representanter, vilka lokalt stödjer sig på den "vita" medelklassen.

I Brasilien valdes nyligen "Trump-kopian" Jair Bolsonaro till ny president. Bolsonaro är högernationalist och stödjer sig på USA, Israel och på den europeiskt ättade medelklassen. Valet av Bolsonaro möjliggjordes av att den tidigare vänsterpresidenten Dilma Rousseff avsatts i en kupp, och av att hennes allierade den tidigare vänsterpresidenten Lula da Silva, som ledde i opinionsundersökningarna, förbjudits att delta i valet.

Läget i Venezuela har varit oroligt ändå sedan Hugo Chavez blev vald till president 1999. Chavez valdes på en populistisk, nationalistisk och socialistisk plattform som mest stöddes av den fattiga urbefolkningen på landsbygden och i städernas ghetton. Mot sig hade han den urbana mer kosmopolitiska medelklassen i de stora städerna, som i huvudstaden Caracas där både borgmästaren och polischefen motarbetade regeringen.

Framförallt är det USA som på alla sätt försöker skapa kaos i landet. USA genomför ekonomiska sanktioner, mutar fackföreningsledare och arbetsgivarrepresentanter och andra representanter för samhällslivet för att dessa ska sabotera ekonomin, och sponsrar så kallade "NGO:s" att genomföra både lagliga aktioner och olagliga våldsbejakande upplopp som har som mål att människor ska dödas och att politiken därmed ska polariseras.

När USA:s sabotage i Venezuela leder till att ekonomin försämras rapporterar mediaägarnas "journalister" att den dåliga ekonomin beror på att Venezuelas regering inte driver högerpolitik.

Media sprider desinformation om läget i Venezuela

I samband med det förra kuppförsöket i Venezuela 2002 spred alla tidningar och TV-kanaler i Västvärlden falska nyheter om att den folkvalde presidenten Hugo Chavez hade avgått frivilligt efter att ha blivit sinnessjuk, och lämnat över makten till arbetsgivarföreningens ledare. De uppenbart falska nyheterna producerades av nyhetsbyrån Reuters, och fördes okritiskt vidare av bland andra SVT, i syfte att lura sina tittare.

"Tack till alla tv-kanalerna, tack till media!", sade kuppmakarna dagen efter i venezulansk tv, där de öppenhjärtigt och övermodigt berättade om hur kuppen genomförts.

Efter ett par dagar av folkliga protester hade militären genomfört en motkupp mot arbetsgivarföreningens ledare, som "det internationella samfundet" (NATO) redan hade hunnit utropa som ny "laglig" president. Då visade det sig att Chavez inte blivit galen, utan hade kidnappats efter att arbetsgivarledaren med stöd av kuppgeneraler hade hotat att bomba presidentpalatset.

Dessutom avslöjades att arbetsgivarföreningen under falsk flagg hade skjutit på demonstranter med krypskyttar, för att skapa sympatier i den partiska mediarapporteringen. Ett fult trick som sedan använts i kuppförsök i andra länder som Iran och Ukraina.

Med tanke på "journalisternas" ökända historia av falska nyheter bör man inte lita på vad media nu rapporterar om Venezuela.