Polisbristen kommer att fortsätta

Över 93 procent ratas Fler än 93 av 100 sökande till landets polisskolor går inte att utbilda till poliser. De som antas räcker inte för att fylla platserna på polisutbildningarna, och många hoppar av under utbildningen eller efter att ha jobbat några år.

Inför valet försöker politiker från olika partier att vinna poäng på att lova lösa den polisbrist de själva bär ansvaret för att ha skapat. Men ingen politiker förklarar vad polisbristen egentligen beror på. Detta eftersom sanningen skulle leda till väljarflykt.

I våras fanns det 800 platser på landets polisskolor. Hela 9 000 personer sökte till dessa platser. Men över 93 procent av de sökande ansågs vara omöjliga att utbilda till poliser. Bara 7 av 100 personer kunde antas.

8 376 personer kunde alltså inte antas till polisutbildningen, trots, eller på grund av, sin tidigare utbildning inom svensk grund- och gymnasieskola.

Att bara 7 av 100 sökande kunde antas innebar att 624 elever antogs istället för 800.

Med tanke på hur många av de antagna som sedan hoppade av ses det inte som möjligt att ytterligare sänka kraven på de sökande. På polisutbildningen i Umeå blev resultatet efter avhoppen att bara hälften av utbildningsplatserna fylldes.

Till denna verklighet tillkommer de många avhoppen bland yrkesverksamma poliser. I många fall beror avhoppen på regimens värdegrund, som regeringen drivit genom att tillsätta en våldsdömd anarkist som Rikspolischef.

Att det gjorts lättare för poliser att skjuta ihjäl medborgare har inte gjort yrket mer attraktivt för kompetent personal. Idag använder Polisen dumdum-kulor som förbjudits i krig, och uppmanar sin personal att "skjuta först och fråga sen" om de känner sig osäkra. Något som nyligen drabbade en utvecklingsstörd tonåring som sköts ned med upp till 19 skott i bröstet.

Läs mer om samma ämne