Kommunerna på väg mot konkurs

Skulderna till banken ohållbara Många av landets kommuner går mot en ohållbar ekonomisk framtid med så stora skulder att man aldrig kommer att kunna betala dem. Det visar en granskning som gjorts av försäkringsbolaget Skandia.

-Skulle det ha varit ett företag skulle en av fem kommuner ha varit konkursmässig, säger Greger Gustafson som är affärsansvarig för offentlig affär på Skandia.

Med konkursmässig menas i detta fall att kommunens invånare inte klarar att betala räntorna på kommunens lån. Att 20 procent av kommunerna redan i dag är konkursmässiga är speciellt skrämmande med tanke på de historiskt sett låga räntorna. Ökar räntorna ökar också snabbt antalet konkursmässiga kommuner.

Förutom att många kommuner har stora banklån har de också stora skulder i form av pensioner som ska betalas när kommunens lönearbetare pensioneras. Kommunernas pensionsskuld har ökat till omkring 235 miljarder kronor.

-Det är den kommande generationen som kommer att få bära de kostnaderna, säger Skandias expert.

Enligt Sveriges Kommuner och Landstings chefsekonom Annika Wallenskog beror den ökande skuldsättningen på befolkningsökningen som leder till stora kostnader för kommunerna. Befolkningsökningen beror i sin tur på regeringens migrationspolitik.

För att undvika konkurs kommer de drabbade kommunerna att vara tvingade att höja skattetrycket. Detta leder till att främst höginkomsttagare flyttar till rikare kommuner, vilket leder till ännu sämre ekonomi för de drabbade kommunerna.

Situationen är motsvarande inom landstingen/regionerna, som ansvarar för befolkningens sjukvård. Gällande dessa har Moderaterna i Västernorrland gått ut och krävt ett förstatligande av vården som lösning på landstingens ohållbara ekonomi. Sannolikt kommer liknande "lösningar" att presenteras kring kommunernas verksamhet.

I slutändan spelar det dock ingen större roll vem som driver verksamheterna. Detta eftersom kostnaderna i vilket fall är lika stora och det iallafall är medborgarna som tvingas betala dessa via skattsedel.

Oavsett vem som driver verksamheterna kommer ekonomin att se ut så att medborgarna betalar skatt som går till att betala räntor till bankernas ägare. Detta så länge som både kommuner, landsting och stater verkar inom samma slutna ekonomiska system.