Mors dag en rest från Folkbildningstiden

Låstes in på sanitorium Mors dag infördes i Sverige av patriotiska folkbildare, men hyllningsdagen skapades av en kvinna i USA som slutade sina dagar inlåst på ett sanitorium eftersom hon protesterat mot högtidsdagens kommersialisering.

Mors dag uppfanns i USA 1908 av Anna Jarvis för att hylla sin mor som var frikyrkoaktivist. Firandet introducerades i Sverige 1919 av den nationaldemokratiska folkbildaren Cecilia Bååth-Holmberg. Gemensamt för båda kvinnorna var att de inte själva var mödrar.

Istället för att vara mödrar och ta hand om barn hade både Jarvis och Bååth-Holmberg utbildat sig och gjort karriär. Om barnlösheten var frivillig eller ej är okänt, men iallafall gifte sig aldrig Jarvis.

Mot slutet av sitt liv blev Jarvis förfärad över den kommersialisering som Mors dag genomgått. Försäljning av Mors dag kort, blommor och presenter var inte vad Jarvis hade menat med dagen. Jarvis tillbringade därför sex år av sitt liv med att försöka få parlamentet att avskaffa dagen, som enligt henne tagits över av "skojare, banditer, pirater, bedragare, kidnappare och termiter".

För att få stopp på Jarvis kampanj mot Mors dag sattes hon till slut på ett sanitorium, och räkningen betalades av försäljarna av presentkort och Mors dag-gåvor.

Både Bååth-Holmberg och hennes man Teodor Holmberg var folkbildare och arbetade som chefer för Tärna folkhögskola utanför Sala. Båda var politiskt skandinavister, och förespråkade en gemensam skandinavisk identitet.

Holmberg är känd bland annat för att ha använt sig av begreppet Folkhem, långt innan det övertogs av Socialdemokraterna. Detta gjordes bland annat i föredraget "Svensk nationaldemokrati". Tanken var att medborgarna i landet skulle organiseras ungefär som i en familj.

Mors dag kontrasterar därför politiskt mot Internationella Kvinnodagen, som i sin tur skapades för att hylla Ryska revolutionen, som startade den 8 Mars.

Läs mer om samma ämne