Storbråk i Lycksele mellan invandrare och svenskar

40-tal ungdomar samlades för uppgörelse Polisen utreder nu storbråket i Lycksele där ett 40-tal ungdomar samlades efter skolan för att göra upp. Två anmälningar om misshandel har inkommit till Polisen efter bråket som avbröts och nu fortsätter på andra platser.

Ett 40-tal ungdomar i Lycksele samlades på tisdagskvällen till en uppgörelse vid skidstadion i Lycksele. När Polisen anlände till platsen var det stökigt.

-Det rör sig om någon form av uppgörelse, säger Carina Norrman som är kommunikatör vid polisen.

Enligt SVT rör det sig om två grupper som bråkat med varandra under flera veckors tid, "en invandrargrupp och ett ungdomsgäng som kör EPA-traktor". Men mer sannolikt handlar det om "ett invandrargäng och svenska ungdomar som kör A-traktor". Fighten hade organiserats på Internet med hjälp av appen Jodel, där meddelanden kan skickas inom ca en mils radie.

-Ni har ju inte dykt upp än... Vart är uppvärmningen?, skrev en av grupperna på Jodel.

-Vänta med fighten till klockan 7!!! Vill se, skrev en annan person.

Uppgörelsen skedde efter att lärare stoppat ett bråk på skolan mellan ett flyktingbarn och en svensk pojke och avvisat äldre ungdomar som kommit till skolan för att stödja den ene parten i bråket. När inte ungdomarna fick slåss på skolan väntade de tills skolan slutat, och fortsatte då bråket. Men då hade båda sidor hunnit ladda upp med mängder med supporters.

-Det här har hållit på några dagar. Någon var lite kaxig och så hade en person fått ta emot en massa hot och så har det väl bara eskalerat. Hela skolan följer den här appen och det står en massa var det ska vara olika uppgörelser, säger en svensk pojke som går på skolan.

-Hela veckan har det spridit sig att det skulle bli någon fight och så blev det bestämt att klockan sex då skulle de vara uppe på skidstadium och slåss om någonting, kommenterar en svensk flicka från sin A-traktor.

Vissa menar att det egentligen är samhällets fel:

-Om det skulle finnas mer aktiviteter för oss ungdomar så kanske det kunde hjälpa, säger ett av flyktingbarnen som har en gigantiskt kedja runt halsen.

Skolan kommer nu att arbeta mer med vad man kallar "värdegrunds- och demokratiarbete". Sannolikt rör det sig dock inte om att låta ungdomarna rösta eller underlätta för dem att ge uttryck för sina egna åsikter, utan om att genom propaganda försöka ändra ungdomarnas åsikter så att de blir likadana som makthavarnas.

Läs mer om samma ämne