Hovrätten prövar rekordlågt straff för gruppvåldtäkt mot barn

Gruppvåldtäktsmän släpps lös redan nästa år De tre män som låste in, misshandlade och gruppvåldtog ett barn i Östersund väntas släppas lös redan nästa år, det har tingsrätten bestämt med stöd av åklagaren. De tre männen och deras kumpaner släpptes först av åklagaren "i brist på bevis" efter att åklagaren struntat i att kolla männens DNA. Först långt efter att barnet överklagat beslutet kunde "rättsprocessen" ta sin början, fortfarande ledd av samma åklagare som nu i hovrätten yrkar på att den skandalöst milda domen slås fast. UPPDATERAD

Flickan ska enligt domen ha följt med en utländsk flicka hem på besök. I lägenheten i centrala Östersund fanns även tre bosättare från Sundsvall, med somaliskt medborgarskap. Männen låste in flickan i ett rum, misshandlade henne, höll fast henne och gruppvåldtog henne grovt på flera olika sätt.

Trots att männen snart kunde gripas lade åklagaren Eva Lena Rimér lika snabbt ned utredningen, eftersom hon påstod att "bevis saknades". Anledningen till att bevis saknades var att Rimér inte sett till att gruppvåldtäktsmännen DNA-testades.

Därefter följde över ett års väntan för det drabbade barnet medan hon överklagade Rimérs beslut att lägga ned åtalet i "brist på bevis". Till sist lyckades brottsoffret och hennes anhöriga få till stånd ett DNA-test av gruppvåldtäktsmännen. Men sedan fortsatte samma åklagare att driva fallet i domstol, som nu lett till att tre gruppvåldtäktsmän fått avtjäna rekordlåga straff och släpps lös på gatan igen redan nästa år.

Det var de tre gruppvåldtäktsmännen som överklagade tingsrättens dom. Enligt uppgifter till Fjällsjö Nyheter grät någon av de nu dömda i häktet och alla tre anser att de straffas för hårt.

-Jag kommer att yrka på att tingsrättens [skandalöst milda] dom ska fastställas, säger åklagare Eva-Lena Rimér.

Domen i tingsrätten innefattade även att den ena gruppvåldtäktsmannen knarkat och kört bil berusad, något forskning visar att han statistiskt sett sannolikt kommer att göra igen väldigt snart.

UPPDATERAD

I domen från tingsrätten står att läsa att tre tonårsflickor 14, 16 och 16 år blev lockade till lägenheten av en 18-årig somalisk kvinna, som var den som kände gruppvåldtäktsmännen. Åtminstone de två 16-åriga flickorna har svenska namn. Lägenheten gruppvåldtäkten begicks i tillhandahölls av de svenska skattebetalarna. Den gruppvåldtagna 14-åringen berättar:

"Tidgare umgicks hon med ..., ... och .... Idag umgås hon inte med någon av dem, men träffar ... ibland. Hon har inte någon kontakt alls med .... Hon hade träffat ... ett par gånger på stan när hon varit tillsammans med .... Hon kände inte ... sedan tidigare. Den aktuella dagen var det bestämt att de skulle vara hemma hos ... och att ... skulle ta dit kamrater. Hon ringde sin mamma och ljög och sade att hon var hos .... De satt i det stora rummet längst ned i lägenheten. De lyssnade på musik och drack folköl. Hon kände sig inte alls berusad. Från början tyckte hon att det var trevligt. När killarna från Sundsvall kom blev stämningen plötsligt väldigt flamsig. Killarna från Sundsvall hade med sig alkohol men hon drack inte av den. Sundsvallskillarna hade varit där en kort stund, 10-20 minuter och under tiden hann de hälsa på varandra, dansa och lyssna på musik. Hon minns att den längre killen inte förstod svenska och honom talade hon engelska med. Hon minns att hon presenterade sig och sade vad hon hette, men minns inte om hon sade hur gammal hon var. ... sade att hon var hennes lillasyster och att de skulle vara snälla mot henne. Hon vet inte om ... och ... sade något om sin ålder. Killen som hon pratat med kom närmare och pussade på henne. Hon sade nej och sedan drog han in henne i ett rum och släckte lampan och låste dörren."

"Målsäganden har berättat att hon utsattes för det som åklagaren har påstått i sin gärningsbeskrivning. Den första killen tvingade henne till ett oralt samlag. Hon sade åt honom att sluta och hon försökte göra motstånd. Han höll fast hennes huvud och höll i hennes hår jättehårt och sade åt henne att vara tyst. Hon kände sig hotad och vet inte vad hon tänkte."

"Målsäganden har berättat den första killen sedan gick mot dörren och att de andra kom in. Hon tvingades till vaginalt samlag och hon minns att också den första killen var med. Hon kommer ihåg hans halskedja. Hon tvingades att ligga ovanpå en kille och vet inte om det var en eller två killar bakom henne. Hon var fasthållen både av den som var under henne och den som var bakom henne, samtidigt som någon hade sex med henne. Det var två eller tre personer som gjorde det. De turades om att hålla fast henne. Hon tror det var två personer som hade vaginalt samlag med henne. Hon är nästan säker på att alla de som var i rummet gjorde något med henne. Det gjorde jätteont när de höll fast henne. Hon skrek och sade hela tiden nej. Det kändes som att hon hade tusen händer på sig. Hon har inte något minne av att något mer oralsex."

"Angående att hon i olika polisförhör har lämnat olika uppgifter om hur många de var i olika skeden, så kan hon inte säga säkert hur många de var i olika situationer. Hon minns jättemycket, men det blandas ihop i hennes huvud. Hon minns att dörren öppnades en gång och att det kom in en eller två personer. Hon vet inte om någon gick ut. Hon kunde inte se hur många som var där inne, men hon kände och hörde. Det ljus som fanns i rummet var vara det som kom från dörrspringan. Hon är nästan säker på att alla de som var i rummet gjorde något med henne. Situationen blev än mer våldsam efter det att dörren öppnats och det kom in ytterligare personer. Hon minns inte att de skulle ha sagt att de skulle slå henne mer om hon inte var tyst, på sätt som hon har berättat i polisförhör den 27 december 2014. Hon blev fasthållen hårt och knuffad. Hon tror att det är riktigt som hon sade att den första killen slog till henne när hon gjorde motstånd och bet honom i snoppen."

"När ... bankade jättemycket på dörren kunde hon inte säga något och killarna i rummet sade åt henne att vara tyst. Sedan reste killarna sig upp och gick ut. Hon var ledsen och hade ont och såg bara ryggarna på dem när de gick ut. Hon blev nedputtad på golvet och slog huvudet i byrån som stod vid sängen. Hon tror att de var tre personer som gick ut ur rummet. När hon sedan själv kommer ut säger hon till ... att hon blivit våldtagen och vill därifrån. ... stod då med .... ... och ... hjälpte henne att hitta hennes telefon. Eftersom ... sade att hon (...) varit med ... hela tiden trodde hon (målsäganden) inte att ... hade varit inne i rummet."

"... var jättearg på henne eftersom han efter detta riskerade att förlora sin lägenhet. Hon gick därifrån och ringde till sin pojkvän och sin mamma. Hon har försökt att glömma bort, men måste samtidigt försöka komma ihåg vad som hände. Hon minns det hon har berättat. Hon var i chock och minns att hon ville att allt skulle gå över och att det kändes som att hon var tvungen att ge upp. Ju mer motstånd hon försökte göra, desto hårdare grepp höll de om henne. Det var mörkt i rummet och hon har knappt någon uppfattning om hur gärningsmännen såg ut, men minns att någon hade halsband, någon hade keps, någon hade ljus skjorta. Den första killen var lång och hade keps och halsband."

"Hon tror att hon kan ha sagt att hon var 14 år när hon hälsade. ... kan dock ha sagt att hon (målsäganden) var äldre, eftersom hon ... kunde tycka att det var pinsamt att umgås med målsäganden som var så ung. Många tror oftast att hon är äldre än vad hon är."

"För någon vecka sedan blev hon kontaktad av en person som heter .... ... skickade en bild på sin kille och hon känner igen den killen som han med halsbandet som från början hade dragit in henne i rummet. Hon blev ledsen och chockad när hon fick höra att det fanns DNA från ... i hennes trosor, eftersom hon ... från början hade sagt att ... inte varit i rummet med målsäganden."

Läs mer om samma ämne