Nytt superflyktingboende planeras i Backe

Nedlagda sjukhuset i Backe kan bli ett nytt privatägt flyktingboende där riskkapitalister ska tjäna mångmiljonbelopp på skattebetalarnas bekostnad.

1961 togs det första spadtaget till sjukhuset i Backe och i juni 1964 flyttade man dit patienterna från det gamla Lasarettet. Sjukhuset var toppmodernt när det byggdes och lades ned som en del i den stora omorganiseringen av Sverige som skedde i början på 70-talet där landet anpassades till makthavarnas globalistiska målsättningar.

Efter att Landstinget lagt ned sin verksamhet tog kommunen över fastigheten och sålde den sedan till Hong Kong-bon Thomas Nordgren som ägde sjukhuset fram till 2013. Då överlät eller sålde Thomas Nordgren bolaget till Malmö-borna Lennart Lundh och Lydia Duprat. Efter ett års drift förklarades företaget i konkurs med 18 miljoner kronor i skulder till såväl anställda som olika varuleverantörer.

Nu står ett tjugotal nya snillrika välfärdskapitalister i kö för att skära guld med sjukhuset som hjälp. Framförallt är det flyktingindustrin som är lockande, eftersom regeringen för en politik där miljardbelopp omfördelas varje år från arbetarna via asylsökare till rika asylspekulanter som exempelvis Bert Karlsson, Jacob Wallenberg och den i Backe tidigare verksamme finansmogulen Henry Kravis (odödliggjord genom Oliver Stones film Wall Street).

Om det nedlagda sjukhuset görs om till ett nytt asylboende blir det Backes fjärde flyktingboende, och det tredje privatägda.

I sjukhuset finns 6 000 kvadratmeter uthyrbar yta, vilket enligt Migrationsverkets nya tuffare regler (tuffare för asylsökarna) teoretiskt skulle kunna inkvartera 2 000 asylsökare. Enligt MittMedia är ett typiskt exempel på den så kallade handelsvinsten per flykting 235 kronor per dygn. Detta innebär att vinsten kan bli så hög som 15 miljoner kronor i månaden.

Ett annat motiv för en köpare kan vara att förvärva fastigheten i syfte att lägga beslag på den jordränta som skattebetalarna via kommunen betalar till den private ägaren. Isåfall är vinsten på ägandet betydligt lägre. En stor utmaning nu för välfärdskapitalisterna är att gissa sig till vad fastigheten egentligen bör värderas till.

Strömsunds kommun har tidigare vädjat om att man inte kan emot fler flyktingar, på grund av den förlust som majoriteten av samhället gör på verksamheten.

-Vi försöker få verksamheten att fungera utifrån vad som är lagstadgat och bland alla kommunerna ligger vi högt i asylmottagandet. Vi har visat att vi har gjort vårt yttersta för att värna asylrätten. Att vi nu säger nej till fler boenden är ingen symbolhandling, sade då Göran Bergström som är kommunalråd och tjänstledig polischef i Strömsund.

Läs mer om samma ämne