Älgjakten

Älgjakten är den dominerande jaktformen i Sverige. I Sverige jagar ungefär 4 procent av befolkningen och 8 procent av den manliga delen av befolkningen. Det blir sammantaget omkring 300 000 jägare och av dessa jagar omkring 275 000 älg.

Varje år skjuts mellan 80 000-100 000 älgar i Sverige. Jämtland är det län där flest älgar skjuts, omkring 15 000 per år. Jämtland, Västerbotten och Norrbotten är de i särklass största älgjaktslänen, här skjuts nära hälften av landets älgar - omkring 40 000 stycken. I andra län skjuts från några hundra upp till omkring 7000.

Störst intresse för älgjakten finns dock i Arjeplog i Lappland, där löser nästan var fjärde invånare jaktkort. I medel finns det omkring 1 100 aktiva jägare i en normal landsbygdskommun. Flest aktiva jägare i en landsbygdskommun finns i Kiruna där omkring 2 700 invånare löser jaktkort.

I Sverige finns omkring 250 000-350 000 älgar. Från att ha varit nästan utrotad och fridlyst på 1800-talet ökade antalet älgar i Sverige stadigt för att sedan få sin största tillväxt under 1970-talet. På 1920- och 1930-talet var antalet fällda älgar mindre än 10 000 om året. Fram till mitten av 1970-talet var antalet fällda älgar per år färre än 50 000.

Tjälknul, en norrländsk maträtt som uppfanns när en man misslyckades med att följa sin hustrus instruktioner.

Från 1976-1982 tredubblades konsumtionen av älgkött i de svenska hushållen. Många levde nästan helt på älgkött. Rekordåret 1982 nedlades hela 174 741 älgar. Sedan rekordåren på 1980-talet har älgstammen nu halverats.

Älgjakten var grunden i ekonomin

Älgjakten är antagligen orsaken till att det bor människor i Norrland. Nästan alla hällmålningar, som ofta föreställer just älgar, har funnits i ett bälte över Jämtland, norra Ångermanland och Västerbotten.

Området var det sista i Europa som blev fritt från inlandsisen. Här finns förutom hällmålningar också mängder av fångstgropar där älgar tros ha fångats. Än idag, tusentals år senare, tenderar älgarna att gå efter samma stråk som när fångstgroparna byggdes.

Nämforsen: Hällmålningar på älgar, jägare och en båt.

Dåtidens jägare anses ha levt som en självförsörjande grupp, ett så kallat band, på omkring 25 till 100 människor vilka bodde tillsammans och oftast var besläktade eller besvågrade med varandra. Jägargrupperna präglades av social jämlikhet och ledarskapsroller var informella och utgick ifrån kompetens för konkreta arbetsuppgifter.

Modern älgjakt

Vid modern jakt på älg är älgjägarna oftast organiserade i jaktlag på mellan 5-25 personer. Jaktlagen leds av en jaktledare som ansvarar för att gruppens säkerhet och att bestämmelserna följs.

Samma kaliber, 30-06, men tre olika vikt på kulorna:
13 gram, 11,7 gram och 14,3 gram.

Nu för tiden får endast kulvapen av klass 1 användas vid älgjakt och kulorna måste ha en anslagsenergi på minst 2 000 Joule när de träffar på 100 meters håll, eller på minst 2 700 Joule om kulan väger mindre än 10 gram. Liksom vid annan jakt med kulvapen på större vilt gäller att ammunitionen måste vara av halvmantlad det vill säga av expanderande typ.

Det nya älgjaktssystemet

I det nya systemet som införts fastslås att älgjakten skall vara produktionsbaserad, och med det menas att de älgar som fälls inom ett område skall stå i proportion till hur många älgar som den marken producerar.

Organiseringen av älgjakten är indelad i tre delar: Älgskötselområde, Licensområde och Oregistrerad mark.

Kartan visar Strömsund-Sollefteå älgförvaltningsområde. Området sträcker sig längs älvarna vilka anses bestämma gränserna för en egen älgstam.

Älgskötselområde är ett jaktområde med tillräcklig storlek för att bära en egen älgstam. Älgstammens skötsel är fastställd i en skötselplan som är godkänd av länsstyrelsen och älgjakten sker där utan licens. Vanligtvis omfattar ett älgskötselområde en så stor yta att många jaktlag jagar där.

Den nya typen av licensområden skall enligt jaktlagstiftningen klara av att beskattas med minst en årskalv per år. Det innebär att området ofta måste vara omkring 100 hektar och alltså kan ägas av en eller flera privatpersoner som jagar där själva.

Oregistrerad mark är den mark som inte är registrerad hos länsstyrelsen för älgjakt. Här får man bara skjuta älgkalvar och bara de första fem dagarna av älgjakten, eller under den tid som den lokala länsstyrelsen har beslutat om. Jakten sker utan licenstilldelning och ett fritt antal årskalvar får fällas.

JAKTEN I JÄMTLAND OCH VÄSTERNORRLAND 2015
Licensområden och älgskötselområden: 7 september-25 september samt 10 oktober-31 januari.
Oregistrerad mark: 7 september-11 september.